21:25:31
Uppdatering 24/3 2021 - Spöke eller Skyddsängel?
Tja tja bloggen!
Detta inlägg kommer handla om spöken och andevärlden. Vissa tror på sköken och andeväsen, andra inte. Jag hör till kategorin som tror på sånt här. Och det är för att jag varit med om så mycket konstiga saker som inte går att förklara. Jag anser mig vara en ganska logisk person, och det är klart att man försöker hitta en logisk förklaring på konstiga saker. Men när jag inte gör det så blir allt bara så väldigt märkligt och underligt. Jag ska berätta en sån historia för er. Tro på den eller ta den med en nypa salt. För mig är den så verklig som det går och för mig finns det bara en förklaring som jag återkommer till i slutet.
Allt börjar igentligen med att jag en helg för tre vecklor sen får ont i ryggen. Jag kurerar min rygg ganska bra unbder helven så på söndag kväll känner jag mig väldigt bra i ryggen satt jag kan jobba dagen efter.
Jag vaknar på måndagen med en annan typ av värk i ryggen. Det kändes inte som att jag hade ont i muskelaturen, utan mer nerver. Jag skiter i det och åker för att jobba. På jobbet känner jag att smärtan tilltar och vid frukost pratar jag med min chef och vi kommer gemensamt fram till att det är bäst att åka hem.
På tisdagen hade jag tid hos min kiropraktor som kollade igenom mig ordentligt och rättade till några delar i ryggen. Min värk fick diagnosen muskelinflammation, vilket han inte kunde göra så mycket åt där och då, utan han tyckte att jag skulle boka en ny tid efter en vecka så vi kunde köra en smärtlindrande behandling då. Sen fick jag tips på smärtlindrande medicin, övningar och att jag skulle hålla mig igång.
Lång historia kort, jag följde direktiven lite seriöst och värken blev bara värre och värre.
på torsdagen hade jag så ont att jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Så¨jag bokade en tid redan på fredagen, alltså tre dagar efter att jag redan varit där. Fick med mig stora syster som skjuts och sällskap. Hon är också utbildad på kroppens muskelatur och så iom sitt fd jobb som massage terapeut. Jag fick en hel del hjälp av kiropraktorn på fredagen, men fick nog mer hjälp av storasyster efter det besöket.
Detta har dock varit väldigt frustrerande för mig. Jag trodde att jag skulle vara tillbaka redan dagen efter första kiropraktor besöket på tisdagen. Men, jag insåg att läkningen skulle ta tid.
Vilket skapade enorm frustration som ledde till att jag utagerat i mitt mussbruk vid några tillfällen.
Tack vare min muskelinfoamation har jag spenderat fruktasnvärt mycket tid i soffan. Kollat film på netflix/cmore, spelat Ps4 och kollat Youtube.
Tisdag den 16:e mars, omkring 20-21 på kvällen ligger jag och kollar film, när jag plötsligt hör ett ljud som kommer ifrån köket. Ljudet kan beskrivas som när man stänger en låda i mitt kök.
Jag hör ljudet en gång och tänker inte så mycket på det. Ljudet låter en gång till bara kort där efter och jag börjar fundera på vad jag hörde. Ljudet låter en tredje gång kort efter det och jag med min onda rygg flyger upp ur soffan för att titta ut i köket. Jag blir livrädd för jag tror ju att det står någon i mitt kök. Det var första tanken. Men, där var ingen.
Så, min andra tanke var att det var en råtta bakom lådan som puttade på den för att han ville ta sig ut. Jag hade varit dålig på att ta ut soporna under veckan pga min rygg, så teorin lät vettig. Jag tänkte inte mer på det den kvällen, men sa till mig själv att, OM jag hör ljudet en gång till så ska jag filma mot kökslådorna för och se om ljudet hörs igen och vad som händer.
Dagen efter, den 17:e Mars, nån gång runt samma tid som gårdagen sitter jag och spelar min säsonmg på NHL 21, när jag hör samma ljud igen. Jag flyger upp ur soffan. Tar fram min Ipad, ställer den på skrivbordet och börjar filma mot kökslådorna. Sedan går jag tillbaka och spelar.
Spelar klart matchen,. inget ljud ifrån köket. Jag kommer på att jag har en kamera mojäng med display som man kan filma i avlopp och andra trånga utrymmen. Det är färgdisplay så jag letar fram den och tänker att jag ska filma bakom nedersta kökslådan för och se om jag ser något.
Fortfarande inget ljud.
Jag hittar kamera mojängen, försöker starta den, men inser att batterierna är slut. Vilket jag tycker är märkligt då den aldrig använts. Men, jag hittar nya batteier, och när jag ska byta inser jag att man måste skruva bort en liten skruv för att öppna locket. Mina el skruvmejslar ligger på köksbordet, vilket innebär att jag måste gå förbi ipaden med kameran som filmar för att hämta mina mejslar.
Det har nu gått 20 minuter sen jag startade ipad kameran. inget ljud.
Men, precis när jag går förbi och täcker hela kameran, då kommer samma ljud igen.
Och jag som kollat på Laxton på youtube börjar känna igen ett mönster. Jag lägger snabbt ihop händelser dom varit med om och filmat, men det jag just bevitnat.
Jag avslutar inspelningen och startar en ny samtidigt som jag byter batterier i kamera mojängen och börjar undersöka bakom nedersta kökslådan. Till min skräkfyllda förvåning inser jag att det är en hel konsoll bestående av laminerade spånskivor som det sitter skenor i som lådorna sitter på. Det kan alltså inte vara en mus eller en råtta som jag trodde.
Jag tänker att det säkert är något i lådorna som låter då så jag städar ur dom och gör i ordning, sedan går jag och spelar igen, samtidigt som jag fortsätter filma.
Ljuder kommer igen en liten stund senare. Jag pausar spelet för att gå och kolla filmen.
Man hör ljudet så tydligt, men inga kökslådor rör på sig. Det går kalla kårar igenom mig och jag går tillbaka till soffan för att ringa mamma. Jag berättar om det inträffade och spelar upp ljudet. Vi pratar en stund och hon säger att jag bör prata med min stora syster. Vilket jag gör. Först skriver jag på messenger, men så inser jag att det blir för mycket att skriva. så jag ringer istället. Vi pratar ett tag, samtidigt som jag frågar yngsta storebror om han kunde komma över en stund, vilket han gör.
Samtalet med stora syster leder till tal om spöken och andevärden och avslutas med tal om medium då jag gärna hade velat ha hit någon som kan hjälpa mig. För jag är övertygad om att det är "någon" här.
Vad är min teori då?
Jag tycker det är läskigt när ljudet kommer. Det går kalla kårar igenom mig fortfarande när ljudet kommer. Men efter prat med stora syster i omgångar har jag testat mig fram lite grann. Och det jag märkt, är att det oftast låter när jag mår dåligt, när jag slarvar med att ta hand om mig själv eller om jag utagerar i mitt missbruk. Det blev ganska tydligt när jag en dag i förra veckan började halka in på mitt missbruk och det låter högt i köket efter det. Efter det har jag gjort mig av med allt vad som involverar mitt missbruk. Jag hade en liten slipp in i missbruket i förrgår också, Och samma sak då kommer ljudet från köket.
Jag tänker att det kan inte vara en tillfällighet. Jag tror att det är "någon" här som vill kolla till mig. Som vill hjälpa mig och se till så jag tar hand om mig själv. Ljudet har även dykt upp fast jag börjat ta hand om mig själv, men dom gångerna ser jag det mest som att den som är här vill berätta att den är här och kollar till. Dock fortfarande creepy.
För några år sen, minns inte exakt årtal, men min granne på andra sidan väggen dog och låg död i tre veckor innan någon hitta honom. när jag gått och lagt mig, så har han legat död på andra sidan väggen, i tre veckor. Det är också creepy. Och i diskussion med stora syster så kom han på tal. Om det kunde vara han som sökte uppmärksamhet och ville ha hjälp över till "andra sidan". Och det är ju en teori, men jag tror mer på teorin om skyddsängeln Tommy.
Tommy var en arbetskamrat till pappa på 80talet när dom jobbade på bygget. Tommy blev en nära vän till familjen och han satt barnvakt åt mig och två av mina syskon när vi var små. Åren innan han gick bort i KOL blev han en sån förebild för mig då vi båda fått bukt på våra missbruksproblematik och även deltog flitigt i 12 stegs gemenskapen. Han visste dock inte om mitt missbruk, jag hade planerat att jag skulle berätta det för honom när han kom hem från sjukhuset, men precis då dog han. Mycket sorgligt. Jag och Mamma var, vad jag minns, dom två sista som träffade honom innan han gick bort.
Jag minns när vi var och hälsade på honom. Han var så frågvis om allt och alla om alla mådde bra osv. Och jag minns när vi skulle gå och kommer ner till entren på sjukhuset. Då kommer jag på att jag glömt min mobil på Tommys rum. Så jag springer upp på hans rum för att hämta den. Då ska han precis lägga sig och vila. Och det är det absolut sista jag ser utav honom.
Och det har alltid varit lugnt i min lägenhet, aldrig känt mig iaktagen eller märkt att det hänt nå konstigt. Inte förns han gick bort. Det här med köket nu i veckan är bara toppen av ett isberg. Och därför tror jag mer på att det är han än någon annan.
Farmor har iofs också gått bort. Men hon gick bort utav ålder. Hennes kropp orkade inte mer. Men, vad vet jag. Det kan säkert vara henne med.
En kompis frågade i veckan om jag är rädd. Och jag svarade att jag inte var rädd, att det bara var läskigt. Men vid närmare eftertanke så kommer det stunder då jag är lite rädd trots allt. Då jag känner att jag inte riktigt vill vara ensam.
För om det börjar med ljudet från kökslådorna, vad kommer härnäst?
Jag väntar på att saker ska flytta på sig eller att jag ska se skuggor, eller skepnader. Då skulle jag flippa totallt och flytta in hos någon annan ett tag tills något medium har tid med mig.
Nu har det gått över en månad sen jag skrev detta inlägg. och det har, peppar peppar, varit väldigt lugnt senaste 3-4 veckorna. Men jag är ganska övertygad om att det kommer hända igen, eller hända andra saker, det är bara en tidsfråga.